Platsutveckling Think Tank 15. Biosfärområdet Voxnadalen och Världsarvet Hälsingegårdar

dag: torsdag 23 maj
tid: kl 19-20
hur: digitalt via zoom (länk skickas ut onsdag 22maj)
anmälan: via följande formulär >>>
sista dag för anmälan: tisdag 21 maj

Till Platsutveckling Think Tank 15 välkomnar vi Hanna Alfredsson, koordinator för Biosfärområdet Voxnadalen i Hälsingland, som föreläsare. Hanna kommer att presentera deras arbete med platsutveckling och särskilt lyfta fram skogens centrala roll som en viktig resurs. Avslutningsvis lyfter hon samarbetet med Världsarvet Hälsingegårdar som ett exempel på den samverkan som finns mellan de två Unesco-områdena i regionen.

Biosfärområdet Voxnadalen

Voxnan är en 19 mil lång älv som sträcker sig genom huvudsakligen Ljusdals, Ovanåkers och Bollnäs kommuner i Gävleborgs län, med kortare sträckor även genom Dalarnas och Jämtlands län. I juni 2019 blev Voxnadalen utpekat som ett biosfärområde av FN-organet Unesco. Det innebär att området förbinder sig att följa FN:s globala mål för hållbar utveckling enligt Agenda 2030.

I arbetet med biosfärområdet Voxnadalen är målet att integrera och tillvarata av alla tillgängliga resurser, inklusive naturens rikedomar, kulturarvet och den ärvda kunskapen i form av traditioner, seder och bruk.

Genom att uppmuntra till lokal företagsamhet och produktion strävar biosfärområdet Voxnadalen mot en hållbar utveckling samtidigt som den unika hälsingemiljön längs Voxnan bevaras och förvaltas. Det pågår flera projekt i Voxnadalen med fokus på att säkerställa att skogen förblir en hållbar resurs, att vattnet är rent och friskt samt att landskapet förblir levande och öppet.

Världsarvet Hälsingegårdar

Världsarvet Hälsingegårdar består av sju gårdar från 1800-talet som illustrerar hur självförsörjande bönder, genom skogs- och linproduktion, byggde upp sina förmögenheter och uppförde nya hus med speciella rum eller byggnader för festligheter och sammankomster. Dessa gårdar, tillsammans med sina ekonomibyggnader, representerar höjdpunkten av en lång byggnadstradition som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Rummen och byggnaderna är rikt dekorerade med målningar, och ägarna anlitade både resande och lokala målare för att utföra arbetet.

Begreppet ”Hälsingegårdar” omfattar en mångfald av äldre och välbevarade bondgårdar i Hälsingland, som sträcker sig över 36 socknar under fyra århundraden. Ur det rika urvalet av nästan 1000 hälsingegårdar har sju specifika gårdar valts ut för att representera världsarvet: Kristofers i Stene, Järvsö; Gästgivars i Vallsta, Arbrå; Jon-Lars i Långhed, Alfta; Pallars i Långhed, Alfta; Fågelsjö gammelgård (Bortomåa), Los; Bommars i Letsbo, Ljusdal; samt Erik-Anders i Asta, Söderala.

Gemensam platsutveckling av Biosfärområdet Voxnadalen och Världsarvet Hälsingegårdar


Idag pågår en gemensam platsutveckling av Biosfärområdet Voxnadalen och Världsarvet Hälsingegårdar. Några av världsarvsgårdarna ligger längs Ljusnan, vilken löper parallellt med Biosfärområdet Voxnadalen. Voxnan mynnar i Ljusnan och binder på så vis samman de två dalgångarna. Kulturlivet i området är rikt och lockar många besökare med cirka 40 öppna Hälsingegårdar. Här finns också ett blomstrande kulturföreningsliv med dans, teater, hemslöjd, filmföreningar och musikliv. Naturupplevelser av olika slag, såsom vandring, mountainbike, rovdjursskådning, kanotning, forsränning och sportfiske, är också populära besöksmål i området, med Hamra Nationalpark och flera naturreservat i spetsen.

Projektet fokuserar på att samordna och främja en hållbar platsutveckling av de två UNESCO-utnämningarna i Hälsingland: Världsarvet Hälsingegårdar och Biosfärområdet Voxnadalen. Genom att öka kunskapen om dessa utmärkelser och genom att organisera samarbeten mellan olika intressenter som kommuner, företag, föreningar och invånare, strävar projektet efter att främja en gemensam vision för områdets utveckling. Genom möten, workshops och samverkan syftar projektet till att analysera destinationen, utarbeta strategier och engagera lokalsamhället för att uppnå en hållbar utveckling enligt FN:s mål Agenda 2030.

Anmälan till Platsutveckling Think Tank 15.


Platsutveckling Think Tank 


Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling. Det innebär att vi använder design, arkitektur, konsthantverk, konst, kultur, byggnadsvård samt olika former av kultur- och musikevenemang för att utveckla och förbättra platser. Det kan handla om att arrangera festivaler, skapa popup-marknader eller långsiktigt skapa kluster av konst- och hantverksbaserade verksamheter, coworking spaces, restauranger samt kulturattraktioner som ateljéer, gallerier och museer.

Platsutveckling Think Tank är vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.

Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank 

Kontakt: thinktank@platsutveckling.se

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia #kulturarv #platssamverkan #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030